Motion om en klimatneutral kommun
Skrivet av Jarmo Uusitalo   

 

Kan vi göra Uddevalla till en klimatneutral kommun? 

 

I skuggan av sammanbrottet i klimatförhandlingarna i Köpenhamn 2009 finns anledning att ställa frågan vad vi som individer och kommun kan göra för att motverka växthuseffekten och de pågående klimatförändringarna.

Ett sätt att göra detta är att haka på den växande trenden bland företag och organisationer att försöka kompensera för de utsläpp av växthusgaser de orsakar. Exempel på företag och orga­nisa­tioner som har åtagit sig att klimatkompensera är Folksam, Luftfartsverket, Brittiska regeringen med sina flyg­resor och fastigheter, British Airways, vinterolympiaden i Turin 2006, Blekinge Tekniska högskola etc. Därtill kommer att ett antal kommuner, Malmö, Örebro, Borås, Örnsköldsvik med flera, har som mål att bli Sveriges första klimatneutrala kommun.

En kommun orsakar utsläpp av växthusgaser, dels genom den egna verksamheten, dels genom de beslut man fattar och dels genom de verksamheter som sker inom kommunen.

Till den första gruppen, den egna verksamheten, hör till exempel fossildrivna transporter, varor som används i verksamheten, icke klimatneutral energi etc.

Till den andra gruppen, beslut som kommunen fattar, hör beslut som får följdverkningar i form av ökade utsläpp av växthusgaser. Exempel på detta är när kommunen bygger en ny väg som leder till ökad trafik med fossilbränsledrivna fordon, ett nytt köpcentrum som genererar mer trafik, ett nytt bostadsområde som värms med icke klimatneutral energi (t.ex. värmepumpar).

Till den tredje gruppen, verksamheter som sker i kommunen, hör till exempel de företag som finns i kommunen, de privatpersoner som finns i kommunen och de transporter som sker genom kommunen.

Beroende på ambitionsnivå kan man välja att försöka åtgärda utsläppen från en eller flera av dessa grupper.  Enklast är naturligtvis att börja med den egna verksamheten och undersöka vilka utsläpp som den åstadkommer, och försöka åtgärda dessa utsläpp så långt det går. När man har gjort de åtgärder som är möjliga återstår antagligen en del utsläpp som inte kan tas bort helt och hållet, då kan man välja att kompensera för dessa utsläpp.


Naturskyddsföreningen rekommenderar att man första hand köper europeiska utsläppsrätter, i andra hand att man köper från så kallade JI- projekt, som innebär att utsläppsreduktionen åstadkoms genom ett specifikt projekt i ett industriland som omfattas av Kyotoprotokollet. Därefter föreslår man köp av utsläppskrediter från så kallade CDM-projekt, som innebär att utsläppsreduktionen åstad­koms genom ett projekt i ett utvecklingsland och slutligen frivilliga projekt som inte tillhör dessa grupper. Naturskyddsföreningen anser att trädplantering (som är positiv i sig) inte bör användas som kompensationsåtgärd, eftersom det inte bidrar till att lösa orsaken till klimatförändringen – använd­ningen av fossila bränslen. Man avråder också från så kallade industrigasprojekt och koldioxid­lagring. För mer information, se Svenska Naturskyddsföreningens rapport: Klimatneutrala företag – risker och möjligheter.  (http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/rapport_klimat_klimatneutralaforetag.pdf).



Solidariskt Uddevalla har som mål att göra Uddevalla till en klimatneutral kommun och om möjligt försöka slå de övriga kommunerna och bli först i landet eller, i andra hand, åtminstone bli först i Västra Götaland.

 

Solidariskt Uddevalla yrkar att kommunfullmäktige uppdrar åt Uddevalla kommun, både i dess egenskap av kommun och koncern att:




1)      Undersöka vilka utsläpp av växthusgaser som direkt eller indirekt sker på grund de verksamheter som kommunen bedriver.


2)      Åtgärda dessa utsläpp, eller i de fall det inte går att få bort utsläppen, på lämpligt sätt klimatkompensera för dessa.


3)      Kommunens planering och beslut ska utformas på ett sådant sätt att utsläppen om möjligt ska minska.


4)      I de fall utsläppsökningar på grund av kommunala beslut inte går att undvika, på egen hand eller i samarbete med andra berörda parter på lämpligt sätt klimatkompensera för dessa.


5)      Genom information och olika incitament verka för att andra, som är verksamma inom den geografiska kommunen, också skall åtgärda sina utsläpp av växthusgaser.


6)      Ge kommunstyrelsen i uppdrag att ansvara för det utredningsarbete som behövs och senast innan utgången av år 2010 ge konkreta förslag på hur motionens förslag skall genomföras.

  

  

För Solidariskt Uddevalla

     

Ewy Gahnström                                                       Jarmo Uusitalo

 

 

Inlämnad till kommunfullmäktige i januari 2010

 
Motion om klimatsmart kommunal mat
Skrivet av Pär Allvin   
Motion  angående

Klimatsmart kommunal mat



SIK, institutet för livsmedel och bioteknik AB, har räknat ut hur stor klimatpåverkan olika livsmedel har, visat i kilo koldioxidekvivalenter. Beräkningarna tar hänsyn till energianvändning och miljöpåverkan under livsmedlets hela cykel, från själva produktionen tills det hamnar på konsumentens bord. Detta är självfallet ett sätt att räkna – för att få en klimatsmartare mat – men kan ge en viss vägledning.

SIK visar t ex att frilandsodlad sallad ger 0,3 kilo koldioxidekvivalent per kilo ätlig del, mjölk 1,0, kyckling 1,8, griskött 4,8, nötkött 14,5-21 kilo koldioxidekvivalent.

Vi vet också från andra utredningar att nötkött har en stor klimatpåverkan – och att påverkan från t ex insatsvaror kan minska om det är ekologiskt framtaget nötkött, jämfört med ”konventionellt”.



Maten har en väsentlig del i medelsvenskens klimatpåverkan. Livsmedel och dryck svarar för lite drygt 20 procent av våra totala koldioxidutsläpp. För ett långsiktigt hållbart klimatbeteende bör medelsvensken minska sina klimatutsläpp med två tredjedelar. Och då är varje bidrag viktigt. Det är dessutom viktigt att börja NU.



Uddevalla kommun kan, och bör enligt min mening, i sin matverksamhet vara föregångare för en långsiktigt hållbar mathållning och en klimatsmart mat. Exemplets makt är stor – vi borde alltså vara i ”frontlinjen” om vi menar något med att vara en miljökommun.

Detta kräver självfallet att man först tar fram exempel på klimatsmart och långsiktigt hållbar matproduktion/konsumtion. Därefter ska det genomsyra de livsmedelsupphandlingar som förekommer och berörd personal i bl a kommunala kök får kompetensutveckling i hur vi lagar bra och variationsrik klimatsmart mat. Dessutom är det viktigt att informera de som äter maten – varför man gör förändringar och vilken påverkan maten har på vår gemensamma miljö.



Med hänvisning till ovanstående föreslår jag kommunfullmäktige besluta:




  • att uttala sig för att vi som ett första steg innan 2010 års utgång ska ha minskat den i kommunens regi serverade matens klimatpåverkan med 25 procent gentemot situationen 2008
  • att det i enlighet med motionen tas fram tydliga exempel på klimatsmart mat som dessutom är en del i en långsiktigt hållbar matproduktion, med fördel då ekologisk
  • att en kompetensutveckling sker där berörd personal får möjligheter till att utveckla klimat- och miljösmart mat
  • att upphandling av livsmedel tar hänsyn till målet om att minska klimatpåverkan med den kommunalt serverade maten
  • att en informationskamp om varför man ändar maten, i klimatsmart och hållbar riktning, görs till de som får del av maten i skolor, serviceinrättningar etc.


Uddevalla 2009-02-08       



Pär Allvin                           Upptagen som gruppmotion från Solidarisk Uddevalla

 
Interpellation om belöning
Skrivet av AnnKristin Allvin   

Interpellation till personalutskottets
ordförande, tillika kommunstyrelsens ordförande Sture
Svennberg




Vem gör ”extra goda
arbetsinsatser” och vem belönas?




På kommunens personalblad
”Insidan” presenteras 45 belönade medarbetare för extra
goda insatser i sitt arbete.

Vi räknar till 20 stycken av dessa
tillhörande kommunledningskontoret.

Speglar detta kommunens personalpolicy
– tillvaro i eller närheten till maktens korridorer betyder
det mesta för att belönas? Eller utför inte alla inom
socialtjänstens basverksamhet eller skolans basarbetare några
extra goda insatser?

Eller är det så att det
påverkar att belöningarna ska tas ur befintlig budget –
att en belöning till någon inom skolans värld har en
direkt påverkan på inköpen av skolmaterial till våra
skolbarn?

Och är det då så att
bara kommunledningskontoret har sådan luft inom sin budget att
man där rymmer att belöna sina medarbetare (som helt säkert
gjort sig förtjänt av belöningen)?

Våra två i särklass
största förvaltningar med flest anställda har 3 (barn-
och utbildning) respektive 2 (sociala) bland de belönade.

Solidariskt Uddevalla




AnnKristin Allvin

 

PS Många ute i våra
verksamheter medverkar fortfarande med ett ”gott och tålmodigt
arbete” i väntan på att kommunens nya telefonsystem ska
börja fungera!

 

 
<< Första < Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 Nästa > Sista >>

Resultat 1 - 4 av 32
© 2010 Solidariskt Uddevalla - 3:e störst i valet 2006
Joomla! is Free Software released under the GNU/GPL License.